Har precis sett en live-sändning på nätet av prisutdelningen på filmfestivalen i Cannes. Förstod inte mycket av franskan men det var kul och spännande endå. Skådespelarprisen gick till Javier Bardem (i filmen Biutiful av Alejandro González Iñárritu), Elio Germano (i filmen La Nostra Vita av Daniele Luchetti) och bästa kvinnliga gick till en av mina favoriter, årets ”postertjej” Juliette Binoche (i filmen Copie Confirme av Abbas Kiarostami). Bästa regi gick till Mathieu Amalric för filmen Tournée och bästa manus till Chang-dong Lee för filmen Poetry.
Tredjepriset (Prix du Jury) gick till Un homme qui crie av Mahamat-Saleh Haroun, andrapriset (Grand Prix) gick till Des Hommes et des dieux av Xavier Beauvois.
Och året Guldpalm gick till min favorit i startfältet Apichatpong Weerasethakul (som jag skrivit om på bloggen tidigare) för filmen Uncle Boonmee Who Can Recall His Past Lives. Jag tror att Juryn med Tim Burton i spetsen gjorde ett modigt och mycket bra val för jag har svårt att tro att någon av de andra filmerna i tävlingssektionen kommer att vara lika bra som denna. Men det återstår ju att se. Vågar man hoppas på att detta priset kan ta Joes filmer till svenska biografer, eller kommer morgondagens tidningsnotiser handla mer om Kirsten Dunst eller Salma Hayeks klänningar än om Thailändsk filmkonst? Jag kommer i vart fall passa på att avsluta söndagskvällen med att se om Joes debutfilm Mysterious Objects at Noon.
och slutligen: Tack mormor för de 25 år och 340 dagar jag fick med dig, kommer att sakna dig!